lillsowi.blogg.se/2014/august/the-walking-dead.html

Det är svårt att se om The Walking Dead från början, första säsongen på endast sex avsnitt är fullständigt fantastiska, och håller ihop som en absolut höjdpunkt och den slutändliga utvecklingen av 00-talets framgångar inom tv-produktion; serien är verkligen så bra, första säsongen iallafall.

 

"I don't want to be afraid of being alive."

 

Jag skyller senare säsongernas förfall på att Frank Darabont fick kliva ner som showrunner i mitten av andra säsongen, ett otroligt dumt beslut som krossade en potential som kunde ha fått The Walking Dead att hyllas som en av de bästa. Darabont, regissör till Shawshank Redemtion och Green Mile lämnade fick sparken på grund av meningskillnader om budget och hur serien skulle fortsätta, med denna halvering av budgeten och anställandet av om än en kompetent ny showrunner så gick kvalitén absolut inte att rädda, den störtdök. Därför tänker jag endast prata om dessa första sex timmar på denna otroligt lovande serien.

 

"We’ve all lost someone."

 

Det är ju sorligt i sig hur det blev, men man ska ju uppskatta den geniala berättarkonsten som genomsyrar första säsongen. Första avsnittet, som skulle kunnat ha distruberats på biografer och gått åt som hagelkulor i zombieapocalyps, regisseras av Darabont själv, och är den enskilt bästa seriepiloten någonsin. Skaparglädjen är enorm och världen som byggs upp och visas för oss när Rick vaknar upp på sjukhuset är påtaglig och otroligt läskig.

 

Känslan att upptäcka världen tillsammans med honom är äkta.

 

Jag har läst serietidningen med samma namn, och precis som med det mesta ska man ta adaptioner som en helt egen entitet, Darabonts vilja lyser däremot igenom mycket i första säsongen när man jämför dessa, medans de senare liknar tidningen mycket mera. 

 

"I'm the one black guy. You realize how precarious that makes my situation?"

 

Första säsongen och särskilt första "Days Gone Bye" och sista "TS-19" avsnittet är tänkvärda, intressanta, läskiga, hopp tänds och släcks, epedemins ursprung tisslas och tasslas om och ett slut på den hintas om, mänskligt beteende utforskas, brödraskap och familjeband tänjs till brisningsgränsen, blodet flyter, huvuden exploderar, vänskap bildas och bryts, stämningen är grym, slutet annalkas och det bjuds på storartad action och storartat skådespel som lyckligtvis fortsätter resten av serien, trots att betyget skulle vara lägre så väger första säsongens tour de force upp.